Dagarna när vädret har tillåtet det har skorstensrivning kombinerats med att skruva trädäck. Det är ju ett projekt som påbörjades 2020 och därefter har dragits med problem att få tag på virke. Nu är allt på plats och jag är inte helt säker på om det var en bra idé med att vänta att skruva det tills jag hade allt, eller om det varit smartare att göra det löpande.
Nu kommer nästa problem: snart slut på trallskruv!
Fredrik kom förbi och dokumenterade arbetet, här har jag kommit en våning längre ner och är på god väg att nå nästa delmål, att ta mig förbi vinden.
Sen gick det ganska snabbt att få ner resterande del som gick genom rummen på entréplan.
Vinkelslip ska alltså in på lodrätt 12, det var rätt verktyg för att såga av röret. Det hade ju varit enklare om jag kommit på att det var dags att avsluta dagens projekt lite tidigare, snarare än 10 minuter innan vi ska åka till en middag. Nåväl, alla gäster var sena och vi kom inte sist!
Som vanligt får en liten åtgärd på en plats konsekvenser på annat håll, i detta fallet för bollhavet som nu är tömt och tillfälligt nedmonterat under tiden skorstenen ska rivas.
Det gömde sig en del bollar under madrasserna på botten.
Vi kommer samtidigt passa på att lyxa till det lite när vi återbygger det.
Vad gör man inte för att vinna 0,6 kvm inomhus? En hel del, om det är kvadratmetrar på ett ”viktigt” ställe, som där man vill ha en dörr till exempel!
I det första bygglovet som jag ansökte om tar jag med att riva skorstenen, och nu är det bara veckor tills bygglovet löper ut, så dags att ta tar i det!
Jag var lite ivrig så jag glömde ta en bild innan jag började, men här ser man ursprungsläget, minus att några takpannor är bortplockade.
En bra början, det var lite jobbigt i början eftersom var precis för högt för att vara en bra arbetsställning, och längre fram blev det för lågt… aldrig nöjd!
Bättre! Men det där eternitröret var ju lite störigt.
Det kändes som att jag passade in i en dålig Sci-fi film om utomjordingar och att jag var hjälten som skulle rädda världen.
Men i praktiken var ”genombrottet” något helt annat! Här går jag igenom taket in på vinden och har därmed nått ett första delmål.
I veckan kom det mera glas, idag kom 4 av dem upp på taket. De sitter på den yttersta delen där taket är utanför väggen och möter upp det (dyra) isolerglaset.
Anledningen att jag delade upp det var att den ursprungliga leverantören inte kunde leverera hela längden, men sen insåg vi även att tyngden var en faktor, drygt 20 kilo per glas sparade vi genom att göra dem kortare. Samt, inte att glömma priset.
Det är skönt att kunna jobba utomhus, men det blir snabbt mörkt... men jag ska ju bara...
...men nu är socklarna på plats. Det tog bara 5 år eller så!
Idag var så äntligen dagen då det var dags! Fredrik och jag förberedde under dagen igår, byggde ställning och försökte ordna glasen så att de skulle vara lätt att få tag på dem i rätt ordning.
Arbetet gick över förväntan, men det hade aldrig varit möjligt utan hjälp från våra kära vänner: Fredrik, Rasmus, Sebastian, Rikard, Markus och inte att glömma, Jenny och äppelkakan!
Dagen inleddes dock med något relativt enkelt. Gummilisten på plats.
Första glaset är uppe. Vi började givetvis med det tyngsta, bara för saks skull. Vi bar upp dem via ställningen och sen upp på taket för att därefter vrida dem.
Häftig känsla att stå inne i rummet och titta upp och se himlen genom ett tak!
Nästa på plats!
Sakta med säkert kom de följande panelerna upp på taket
Det finns fortfarande 2 sektioner som inte är helt klara, här ska det in öppningsbara paneler, så vi måste först bygga klart ”ramen” för dessa.
Regnet kom först i slutet av dagen och vi hann få upp alla paneler innan det hann bli för mycket.
Dagen innan när vi pratade om det konstaterade vi att om vi får upp 4 av 7 paneler så skulle vi vara nöjda. 2 timmar före mörkrets inbrott avslutade vi arbetet. Över förväntan med andra ord. Ett av de första stora byggprojekten för Kasia och mig som börjar sig slutet… nu återstår bara dörrar och fönster samt att bygga upp väggarna igen 
© 2026 Anders Larsson